Min blogg om livet i USA

För någon vecka sedan så såg jag en byggnad på skolområdet med skylten "Scandinavian Center" och funderade över vad det kunde vara för något. På grund av tidsbrist så blev det inget besök, men idag efter att jag slutat skolan så bestämde jag mig för att gå dit för att se vad som erbjöds. 

 

Det första jag möttes av när jag kom dit var en superstor Dalahäst som stod ute i trädgården, och jag undrar lite vad alla amerikanarna ska tro om oss när de ser den. Jag tyckte dock att det var kul så jag knackade gladeligen på, utan egentligen ha något att säga, jag ville ju bara veta var det var för ställe. En äldre dam som hette Anita Lomberg öpnnade och sken upp som en sol när jag sa att jag var från Sverige, då hon själv hade svenska rötter (vilket jag antog med tanke på namnet). 

 

Jag insåg direkt att detta inte var någon flashig mötesplats för studenter från Norden, utan mer ett slags museum för amerikanare som är intresserade av dem Nordiska länderna. Det finns ju många människor i USA med rötter från Norden och framförallt Sverige, och hon presenterade mig snabbt för några andra personer som jobbade där som också hade svenskt påbrå. Alla var lika glada för att träffa en svensk och alla skulle fråga om jag hade hört talas om staden de hade familj från.

 

Bland annat så var det en kvinna som berättade för mig att hon hade släkt i Sverige i en stad som hon hade glömt namnet på, men hon hade varit där, och kom ihåg att det hade funnits en Vikingaborg mitt i staden! Hon pratade givitvis om Trelleborg, och när jag berättade att det var min hemstad så höll hon nästan på att svimma, och det är verkligen kul hur liten världen kan vara ibland.

 

Annars var la Scandinavian Center inte världens roligaste ställe, då det mest bestod av gamla böcker på fornsvenska och andra äldre saker som mer ger en historisk bild av Norden än en rättvis bild av dagens samhälle. Jag skulle nämligen ha blivit livrädd om jag var amerikan som ville åka till Sverige, och gick in där för att lära mig lite mer inför resen. Men det var ändå kul att få känna sig lite extra svensk idag, och jag tackade även ja till att hjälpa till att annordna en "Scandinavian Festival" i April och lovade även att komma dit och berätta lite om Sverige nästa gång de har ett möte för "svenskamerikaner". Ska bli kul! Tack för idag.

.

Denna Dalahästen rullas tydligen bara ut på onsdagar då det är enda dagen de har öppet.