Min blogg om livet i USA

Idag var det dags att åka väster ut för att se vad Santa Barbera hade att erbjuda. Vaknade till strålande sol och en väderprognos som skvallrade om +25 grader. En aning bättre än fredagen som erbjöd regn och kyla (allt är relativt). Vi började dagen i skolans matsal där det blev en stabil frukost med korv & ägg och diabetesframkallande flingor, men vi gav oss iväg så fort som möjligt då vi ville slippa den tunga trafiken som ofta drabbar den stora motorvägen 101. Fler verkar ha tänkt som oss då den timmes långa körningen nästan tog två timmar istället. Att det kan bli köbildning på en väg med 6 (!) filer känns väldigt konstigt, men det är också mycket annat av körningen här i Californien då till exempel högerregeln inte finns.

 

Annars var vägen dit riktigt häftig då vi i princip körde längst kusten hela vägen med stora berg åt ena sidan av vägen och Stilla Havet åt andra. Även idag körde vi utan GPS och Internet så vi fick göra så gott vi kunde, och att hitta till Santa Barbara var inte särskillt svårt då det var skyltat hela vägen, men väl där så insåg vi att vi inte hade någon aning om var vi skulle härnäst. Vi visste att vi ville se stranden, hamnen och centrum, men hur man tog sig dit var en helt annan historia. Vi fick helt enkelt fråga någon snäll människa om vägen och då visade sig att vi var närmare än vi trodde, och efter lite parkeringsletande så var vi på plats på den huvudsakliga shoppinggatan Paseo Nuevo Street. 

 

Utbudet var snarlikt det som bjöds på 3rd Street i Santa Monica, precis som i Sverige så finns det vissa butiker som du alltid hittar på huvudgatorna i varje stad, så var bland annat inne och tittade på Nordstroms, Mecy's, GAP, Levis och H&M. Jag köpte ett par Nike badbyxor på Mecy's men annars hittade jag inget annat jätteskoj, men det var inte shoppingen som var huvudgrejen i Santa Barbara, utan staden i sig själv. 

 

Staden känns väldigt spansk/mexikansk och allt känns lite mer genuint och inte lika turistfixerat. Det fanns många smågator och ibland visste vi knappt om vi gick in en affär eller någons bakgård. Det var iallafall väldigt mysigt och en lugn stad utan så mycket stress. Dagens kanske roligaste händelse var nog när jag kommer gående längst gatan och plötsligt ser ett ansikte jag känner igen. Rasmus Siedberg, en av mina äldsta barndomskompisar sitter och fikar på en uteservering, och man kan inget annat än att häpnas över hur liten världen ibland är! Jag visste att Rasmus också skulle spendera våren i Californien, men att vi skulle stöta på varandra bara sådär i Santa Barbara trodde jag verkligen inte. Vi snackade av oss lite (skönt att prata svenska ute bland folk för omväxlingens skull), men fick bli att kort möte, då vi skulle vidare mot stranden innan solen gick ner.

 

Stranden var stor och fylld med palmer och glada människor, och det var verkligen en perfekt dag för stranden. Vi gick vidare längst kusten tills vi nådde hamnen som var packad med fiskebåtar och segelbåtar och jag fick rejäla Jaws-vibbar då det såg ut exakt som i filmen när alla arga fiskarna ger sig ut första gången för att jaga efter hajen (se bild nedan). När vi var längst ut på piren så började solen gå ner och vi kände oss ganska klara för dagen. Allt som allt så var Santa Barbara ett trevligt resmål med en mysig stadskärna och en häftig strand, men det kändes samtidigt ganska så litet så en dag räckte mer än väl. Nästa resa blir mot LA igen och då blir det förmodligen Hollywood, kan knappt vänta!

Strandkille!