Six Flags
Jag som egentligen inte är superglad för bergodalbanor, höjder och andra otäckheter vaknade ändå på fredagsmorgonen någorlunda förväntansfull inför dagen på Six Flags. Jag kände mig ganska redo för utsätta mig för det mesta, då jag visste att detta inte är något jag får chansen att göra särskilt ofta. Så när Tiffany kom och hämtade oss runt 8-tiden så hoppade jag gladeligen in i bilen, inställd på att ha en fartfylld, spännande, hemsk och såklart rolig dag.
Innan vi åkte mot nöjesparken så behövde vi lite frukost i magen, så vi åkte inom IHOP vilket står för ”International House of Pancakes”, och är en restaurangkedja i USA som specialiserar sig på just pannkakor och annan frukost. Om man inte var hungrig när man klev in i restaurangen, så blev man åtminstone det när man öppnade menyn och såg alla godsaker som man kunde välja mellan. Det fanns bland annat något som hette Swedish Crepes vilket var pannkakor med lingonsylt på, men jag satsade på något lite större (och fetare) och valde ”New York Cheesecake Pancakes”. Det var sanslöst gott; mycket godare än pannkakorna som serveras i skolan (som fungerar bättre som fnöske om man behöver tända en brasa). Vi lämnade IHOP några kilo tyngre och körde vidare mot Six Flags.
Efter 20 minuter så var vi framme, men man kunde se nöjesparken och vissa av bergodalbanorna från mycket längre håll; och jag började fundera på vad jag hade gett mig in på. Vi betalade inträdet på 73$ och sedan var det fritt fram att åka, eller nästan. Vi var nämligen inte ensamma, då vi var där på långfredagen, en dag många är lediga på alltså; så köerna till vissa av attraktionerna var riktigt långa med väntetider på över en timme.
Till en attraktion var väntetiden lite kortare dock, och det råkade även vara parkens allra största bergodalbana, ”The Titan”. Vi tänkte att om vi börjar med den så har vi redan fått det värsta ur vägen, plus att inget annat skulle kännas lika läskigt efteråt; så vi ställde oss i kön och jag kände hur ångesten började byggas upp inom mig. För ”The Titan” var inte stor, utan galet jäkla stor, med en topphastighet på 130 km/H, ett fall på över 100 meter och åkturen varade över tre minuter. Men vi stod kvar i kön, och när det var vår tur så bultade hjärtat snabbare än vad det gjort på länge; och när vi åkte iväg så ångrade jag mig hårt.
Trots att det var bland det värsta jag någonsin varit med om, så var det fantastiskt kul, och adrenalinet man kände efteråt var overkligt. Jag lyckades även tappa rösten, efter allt skrikande, men jag var lika glad för det. Och precis som vi trodde så var resten av parkens attraktioner en barnlek jämfört med Titan, och lyckligtvis hann vi åka det mesta då antalet besökare minskade under dagens gång.
Då Six Flags verkar ha någon form av samarbete med Warner Brothers så fanns det många attraktioner som hade DC comics (Batman/Superman/Justice League) – tema; vilket självklart jag tyckte var extra roligt. Vi åkte till exempel uppskjutet som istället hette ”Superman Take off”, parkens vattenbergodalbana hette ”Aquaman Adventures” och sedan fanns det attraktioner som hette ”Batman” och ”Mr Freeze”.
Efter sju timmars skrikande och skoj, kände vi oss klara med Six Flags. Det var en kanondag och gillar man snabba bergodalbanor så är Six Flag verkligen något man måste besöka. Tack för idag.
Denna undvek jag iallafall, fyfan att hänga där uppe...