Min blogg om livet i USA

Igår efter min morgonlektion med engelska, så frågade min lärare om vi kunde ha ett möte och diskutera några saker idag. Jag var inte helt med på vad det var han ville prata om, men sa självklart ja till mötet; och frågade när och var vi skulle träffas. Jag var inställd på att vi skulle ses på hans kontor, men han frågade om jag ville ta en fika på Starbucks eller en lunch istället. "En kaffe, hade varit trevligt" sa jag, fortfarande förvånad och häpen av vad som nyss hade hänt, och innan jag hann reda ut vad vi egentligen skulle prata om; försvann min lärare snabbt till nästa lektion.

 

Så idag, på förmiddagen, möttes vi upp vid skolans Starbucks. Professor Chiu bjöd på både kaffe och kaka, så oberoende på vad det hela handlade om; så kände jag mig nöjd med gratis fika iallafall. När vi äntligen hade satt oss ner så inledde han med att fråga om jag hade hört talas om ett "mentorsprogram för internationella studenter". Tydligen är det någon som finns här på skolan, för att hjälpa utbytesstudenter under sina första tid här på skolan; men detta har inte jag fått någon som helst information om tidigare. Han ville nämligen bolla idéer om vad jag tyckte om programmet, då han själv är en av mentorerna i projektet. 

 

Då jag inte visste något om programmet, kunde jag endast ge hypotetiska svar. Jag föreslog dock att de kanske borde prata mer med kontoret för utlandsstudier så att informationen kommer ut till oss studenter i början av terminen; och inte när det endast är knappa tre veckor kvar. Efter den tröga starten pratade vi dock vidare om allt möjligt, och det var faktiskt väldigt trevligt och givande. Det känns även kul att man har kommit till en sådan fas i livet när kan ha en riktig diskussion min sin lärare utan att känna av just lärare/student-relationen. Trevlig fika, trevlig dag; nu ska jag plugga det sista inför en tenta imorgon. Au Revoir!